Efter tio månader i kappsäck med mitt bohag fördelat på tre platser och post lite överallt så är mitt fokus just nu på att återupprätta rutiner.
För en person som jag, som älskar helhet mer än detaljer, syfte och vision mer än process och variation framför repetition, så låter det kanske konstigt när jag säger att jag längtar efter fasta rutiner. Men det är faktiskt inte konstigt alls.
Det som får livet att funka och bygger grunden för att kunna sväva ut i projektens och idéernas underbara värld är faktiskt rutiner. Jag mår bra när jag har koll på grejer och kan släppa tankarna på allt som “hänger löst” – då kan jag fullt ut ägna mig åt det kreativa.
Eftersom jag inte haft ett eget hem på hela 2017, ingen återkommande vardag eller plats att installera mig på mer än för några nätter i taget, så har jag inte kunnat sätta några nya rutiner och det har varit jobbigt. Jag hämtar post på ett ställe, har “kontoret” i en flyttkartong på ett annat och mina möbler i ett förråd.
Nu har jag äntligen en bas där jag kommer vara större delen av tiden. Jag har fortfarande ingenstans att sätta upp mitt kontor och måste vänta lite innan jag kan få posten till min egen adress, men jag kan ändå sätta lite rutiner. Allt från att ha en plats där jag lägger kvitton och kan bestämma återkommande dejter med en träningskompis, till att börja bygga ett socialt nätverk och installera min skrivare.
Det kan låta som simpla grejer, men alla som flängt runt en längre tid kan nog känna igen sig – det är en utmaning att skapa struktur utan en bas – utan någon form av konstant som ger en möjlighet att skapa en rutin.
Den senaste veckan har jag ägnat åt att få full kontroll på högt och lågt igen. På att fixa praktiska grejer på min nya hemort, skapa struktur i post- och adminmaskineriet och börja hitta vardagsaktiviteter att göra här med andra.
Och nu när jag gör det så inser jag hur mycket energi de här 10 månaderna utan bas faktiskt har ätit. En anspänning har släppt och jag kan andas friare.
Det är lite som när våren och ljuset kommer och en inser hur mörkt det faktiskt varit. En befriande känsla.
Jag är inte framme än – jag har fortfarande inget eget hem och mina möbler är hos Shurgard – men jag har en bas och jag kan skapa rutiner.
Hur viktigt är rutiner för dig? Har du några liknande erfarenheter av ett liv i kappsäck?
En ny favvorutin – att gå ner till sjön på morgnarna och börja dagen med den här frukost-TV:n.
22 comments
Jag tror att rutiner är viktigare för mig än vad jag vill erkänna (för mig själv). I år har jag haft riktigt dålig struktur i tillvaron vilket gjort att jag varit vaken för länge på kvällarna och kommit iväg lite för sent för mitt eget bästa till jobbet på mornarna. Träningen har inte flutit på särskilt bra och jag har inte haft några direkta fasta punkter att hänga upp tillvaron på. Kan dock inte sätta fingret på varför. Nu hoppas jag att träningen är på väg tillbaka, när jag bytt gym och kan köra på luncherna. Det i sig frigör mer tid på kvällarna vilket kanske gör att jag kommer i säng tidigare.
Säger jag. Samtidigt som jag skriver den här kommentaren mitt i natten, timmarna innan jag ska upp och jobba. Joråsåatte.
Haha, åh igenkänning där 🙂 Det svåra är ju att sätta rutinen. Kräver disciplin i början, men alltså gud vad skönt det är när de sitter. När en är on top of things och börjar se resultat.
Du kanske också har rest och flängt såpass att det inte riktigt blir fasta hållpunkter. Allt sånt som avviker gör ju att de ruckas på eller försvinner. En får vara extra uppmärksam på att hålla dem när vardagen är väldigt varierad helt enkelt.
Lycka till, till oss båda!
Ja men exakt. Flängandet har ju gjort sitt och det kanske är det jag måste förhålla mig till. Förhoppningsvis blir det inte mindre av de grejerna utan mer, och då blir det ju ännu viktigare. Kan inte ens ana hur det är att leva i en kappsäck som du gjort. Så ja, verkligen. Lycka till, till oss båda!
Oj, ja, det har jag mycket av. Har flyttat rund en hel del av mitt liv och oxo bott på ett ställe och mina ägodelar på ett annat…Jag har varit tvungen att börja om igen många ggr och so fort jag hade ‘koll på läget’ så att säger gjorde jag en plan för att har en rutin i vardagar för att inte blir tokigt. Jätteviktigt att vet att man ska morgonprommar, gå på gym innan jobbet, hur man smidigats kom till jobbet, hur jag får matlagning efficentare osv…
Ja, det är ju verkligen ett bra sätt att komma in i en ny vardag – att snabbt börja skapa sina mönster. Det gäller att hitta sin balans mellan rutiner och frihet – men jag tror de behöver samexistera för att det ska bli bra!
Åh ja! Rutiner är grymt viktigt. Visar sig särskilt när man inte riktigt har fast boende i Sthlm. Det är en gnagande känsla hela tiden om en skippar dem. Men kör hårt på gå upp, blogg, dricka svart kaffe och gå till jobbet nu. Ibland orkar jag inte upp och då har jag den där gnagande känslan. Så antar att det är det som är rutinen då?
Det låter ju som en skön och soft rutin! Jag tror fasen det är skitviktigt med rutiner, särskilt om en har kreativa jobb. Annars äter gnagandet upp lusten liksom.
jag älskar din frukost-tv!
Haha, jag meeeed!
Eftersom hela 2017 har inneburit separation och att bo i 2:a hand och inte veta om jag kan bo kvar eller ska behöva flytta… Och så tre barn på det.
Nä, jag har lite panik och kaos inombords, måste jag erkänna….!
Men åh det låter inte som ett trevligt år och definitivt händelser som kastar rutinerna åt fanders. Jag hoppas verkligen du finner ro och lite ordning snart igen och att du ser till att ta hand om dig ordentligt mitt i allt det här <3
Åh, jag förstår dig! Och jag hoppas att paniken och kaoset släpper och istället ersätts av pirr och förväntan och möjligheter. Men var sak har sin tid och jag tror det är viktigt att ge sig själv den där ställtiden av landning, förvirring och tillvänjning. Vi är ju inte gjorda för stora förändringar egentligen, men det kommer ju nästan alltid nåt nytt, bra av det när man följt magkänslan.
Kram på dg!
Har aldrig sett mig som någon som följer rutiner, men precis som du börjar jag inse vikten av dem efter att ha rest runt oerhört mycket. De få rutiner jag har försvinner helt medan jag är on the road och det är SÅ skönt att komma hem, landa i det trygga och där allt “är som det ska”. Dock har allt flängande gjort att rutinerna inte riktigt hittar tillbaka även när jag är hemma, så jag måste anstränga mig lite för att hitta tillbaka. Jag är också OERHÖRT dålig på att skaffa nya rutiner – hur är du där?
Ja, men visst är det en utmaning att flänga mycket? Jag tycker väldigt mycket om det, men tappar också lätt den där övergripande strukturen i tillvaron.
Att sätta nya rutiner….hmmm…jag har en ganska lång rad utdöda försök till nya rutiner och har väl insett att de verkligen måste komma från en stark vilja och motivation till förändring, Annars kan jag aldrig få till det 🙂
Jag håller med! Rutiner behövs. För mig. Som bas i alla fall. Rutiner med utrymme för spontanitet. Under några år (efter studier) jobbade jag lite här och där boende på olika orter. Började då verkligen längta efter att hitta både en plats med hemkänsla och rutiner. Efter jag blev tvillingmamma insåg jag ännu mer vikten av rutiner. Ovärderliga i det fallet. 😀
Åh, som tvillingmamma kan jag tänka mig att rutiner underlättar en hel del 🙂 Jag tror det gäller att ladda rutiner med välvilja och positiva känslor framför det där tråkiga – Sara skrev bra om det tycker jag. Men att ha en plats för sina saker, så att äventyren fungerar, det är nog rätt så viktigt faktiskt!
Åh. Så mycket igenkänning. Jag har alltid sagt att jag inte tycker om rutiner. Men efter att nu äntligen landat i ett eget hem, efter 2 år med flyttar & liv i kappsäck – så har jag verkligen insett hur skönt det är att kunna luta sig tillbaka i diverse vardagsrutiner. Bara det att veta vart jag ska åka efter jobbet – att bara ha ett hem, och inte behöva kånka på den där väskan fram och tillbaka.
Inspirerande blogg – tack för att du delar med dig!
Ja, alltså den där kappsäcken…herregud vad jag kan ledsna på den. Har mer eller mindre levt i en sån sedan 2009 🙂 Stort grattis till ett eget hem – vilken himla lättnad!
Och tack – vad glad jag blir 🙂
Rutiner är a och o i mitt liv. Mer än vad jag själv förstår ibland tror jag. Bryter dom ibland men älskar när jag är tillbaka.
Ibland måste en ju bryta dem för att sakna dem 🙂 Vilken är din viktigaste rutin?
Jag lever väldigt mycket i kappsäck jobbmässigt och flänger runt varje vecka. För mig är därför rutiner viktiga, de blir som små små ankare här och var som jordar mig, som är basen och som precis som du skriver möjliggör njutningen i det kreativa och lite kaosiga. Med de där små men ack så viktiga rutinerna så mår jag som bäst.
Åh vad spännande att höra – vad har du för “framgångsrutiner” liksom? Vill gärna veta 🙂