Det bet lite i händer och kinder, men det gjorde ingenting. Jag cyklade på, fram till den där gläntan i buskaget, där jag gått förbi så många gånger och tänkt att det är en så vacker vy som tittar fram där, lite bortglömd.
Jag hoppades att den skulle vara rätt plats den här morgonen. Att solens första strålar skulle leta sig fram just dit, falla in över den där lilla viken mellan alla buskar och träd. Där skarvarna brukar sitta, alldeles stilla.
Det var rätt plats. Och jag mötte gryningen med fåglarna och dimman som enda sällskap. Jag kan inte tänka mig en bättre början.
I väntan på gryningen
And so came dawn and made us glow
10 comments
Men alltså WOW! Vilka underbara bilder!
Tack så mycket! Och hej 🙂
Magiska bilder!!! Du borde fixa förstoringar/tavlor på dom. Och kanske sälja 🙂
TACK! Vad glad jag blir! Har suttit och funderat på bilder att göra prints av till hemmet, men jag kanske ska ta nån här då 🙂
Superfina bilder, får mig att vilja ge mig ut i skogen en tidig morgon och picknicka!
Tack! DO it! Jag vill hemskt gärna se bilderna sen 🙂
Wow så fina bilder! Inte talang utan PROFFS!
TACK fina du!!
Herregud vilka vackra bilder! Den sista är precis som en målning man vill hänga på väggen. Fast ett foto. En fotomålning. Hihi. Underbart <3
Tack! Den är inte så mycket behandlad heller, naturen målade allt själv. Det var så jäkla magiskt den morgonen alltså!