Innan jag upptäckte det magiska i en gryning beskrev jag mig alltid som mer av en kvällsmänniska än en morgonmänniska. Har alltid gillat att ha världen för mig själv på natten, det är då mina idéer och kreativiteten blommar som bäst. När allt är igång som mest på dagen, med rusningstrafik, fullpackade tåg och trånga trottoarer, då blir jag liksom störd i tankarna.
Men jag har mer och mer börjat älska de riktigt tidiga morgnarna. Av samma anledning. Att vara vaken före världen, röra sig på tomma vägar och få känslan av att jag delar en hemlighet med en plats medan alla andra sover. Att få bevittna det storslagna skådespel som en soluppgång är och tänka att idag, just här, var det bara jag som såg. Vi delar en hemlighet, soluppgången och jag. Vi vet hur allting började, just den här dagen.
För några dagar sedan klev jag upp strax för klockan tre på natten, för att få en stund med gryningen. Det är en själavärmande upplevelse att se världen vakna inbäddad i rosaskimrande guld. Och jag bär med mig ännu en gryning, som en vacker hemlighet att glädjas åt.
“Jag ska visa dig en hemlighet…”
Liquid gold
Bättre start på dagen finns verkligen inte.
Golden Hour – förgyller både inuti och utanpå.[:]
7 comments
Vilka vackra ord, och bilderna! Jag önskar verkligen att jag snart orkar ta mig upp en gryning.
Ja gör det! Men du kan ju vänta till i höst/vinter om du vill sova längre 🙂
Så vackert! Man kanske skulle ha kameran redo och gå ut en sväng efter lillans nattmål, det brukar vara typ i gryningen…
Morgonar är det bästa, att bara gå upp och vara helt själv. Gärna i november, när det är mörkt, regnigt och kallt ute – älskar att gå upp och bara ta en promenad då!
Åh, det ska jag försöka mig på i november. Låter spontant lite tungt, men ibland är det ju väder som gör en levande. Det brukar dessutom vara roligt att fota när det är lite drama på himlen .)
Jag skulle verkligen vilja men enda chansen tycks vara att inte gå och lägga sig alls för min del. Men jag gillar också det lugna och ostörda i att få jobba när alla andra sover, eller har gått hem. Får ofta mer gjort på två sådana timmar än åtta ordinarie jobbtimmar.
Det är ju rätt coolt att stanna uppe också, men jag är för trött för det, haha.
Ja, det är så effektivt att jobba så och jag tror att en del av det är själva känslan av att vara den enda som jobbar. Att känna sig steget före liksom 😉