Hej då november – det är inte du det är jag

[:sv]Idag läste jag inne hos Jonna om vad hon kallade novemberdimma och igenkänningsfaktorn var hög. Precis som Jonna har jag varit ovanligt trött och rätt så tom på både energi och känslor under november. Det har väl med antalet soltimmar och korta dagar att göra. Jag kände det förra året hösten också, liksom i februari eller när det nu var, som det var typ en soltimme på tre veckor och bara grått, grått, grått.

Men november har ändå haft sina höjdpunkter när jag ser tillbaks. Jag var inte mindre än tre vändor till Särna och det är ju ett härligt rekord.

Den första vändan bestod av dagar spenderade med bara skogen, fjällen & kameran. Magi!

[insert]skogsbrand-trad [/insert]

[insert]utsikt-trollvagen [/insert] [insert]Katta november [/insert]

Den andra resan var det begravning av morbror och sen stannade vi kvar några dagar på höstlov, där vi invigde den vedeldade bastun och njöt av den första snön, som föll i mängder!

[insert]begravning [/insert] Hejdå-hälsningar
[insert]november [/insert] Massor av snö…

[insert]mandis [/insert]…ger glada barn

Jag var uppe en sista vända för att jobba i vår fina, fina lada. Bästa jobbet!

[insert]trappa-lada [/insert] Loftet har numera trappa. Och där sitter min pappa.

[insert]hallgolv-lada[/insert] Golvet i hallen får sin sista finish.

Jag har också hunnit med att träffa kompisar, förfasas över världens alla bekymmer och haft magont över en orange man i USA med en räv på huvet.

För att summera:  Kära november, du har gjort så gott du kunnat. Det är inte du, det är jag. Och nu ser jag fram emot julmys, vintersolstånd och ljusets återkomst!

 [:]

Share
Pin it

You May Also Like
6 comments

    1. Haha, jag måste se ljuset! Jag får skäll av Sara Rönne annars! Och i december är liksom mörkret legitimt på nåt sätt. Plus, jag hoppas på snö som får själen att jubla!

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

FRIHET | NATUR | UTVECKLING