Det är så otroligt bra att boka in gäster lite då och då. Dels för att det är himla trevligt (jag älskar att umgås lite längre stunder, för då hinns allt med. Att prata igenom ALLT, skratta och vara tysta), dels för att en får ändan ur och fixar grejer som kan ha drabbats av prokrastrineringssjukan. Som till exempel att få upp (hopplös, bucklande, jättejobbig) insynsskyddplast på alla fönster så att vi slipper ha persienner neddragna.
I går hade jag en bra hemmajobbardag. Inte som i att jag enbart satt hemma och jobbade, utan jag jobbade lite på hemmet. Röjde en sista kartong, satte upp några insynsskydd och lade lite kärlek på delar som varit lite svältfödda. Det fick mig att reflektera lite över det där med hem. Att hemmakänslan har med trivsel och kärlek att göra.
Det tar tid att skapa ett hem. Erika, som är den där helggästen (tillsammans med Jens & Alva såklart), skrev så fint om det här. Det går inte att bara ställa in saker och sen är ett hem på plats. Man behöver bo in sig, känna hur en naturligt rör sig och lever därinne. Och sen anpassa hemmet utifrån livet, inte tvärtom.
De hem jag varit i som känns allra mest hemtrevliga är inte de som är mest stylade eller välstädade. Det är något annat, en hemtrevlig röra där det verkligen känns att några lever och bor och att de tycker om det. För röra kan ju uppstå ur en likgiltighet också, och det är ju inte alls lika hemtrevligt.
Vi har en bit kvar. Några delar känns hemtrevliga och någorlunda i ordninggjorda för liv, medan andra känns tomma och lite svalare. Att inreda en lägenhet kan en göra snabbt, men det tar sin tid att bygga ett hem, det gör det. Och även om vi inte ska bo just här i många år (jag vill ju till skogen!) så tycker jag om själva lägenheten och jag vill ge den en del kärlek så länge vi är här. Jag tycker inte om att ha en tillfällig känsla, för då blir jag själv lite rastlös.
Jag må vara osentimental när det gäller boende och flyttar utan större betänkligheter, men jag vill alltid ha en vrå som känns som min. En plats jag tycker om och som är ett hem.
Ett hem jag tyckte om i Lindhagen
Typisk hemmakänsla – storbak & julpynt!
Hos min syster & Ola – världsmästare i hemmakänsla!
