Förresten så har det ju inte bara med semester att göra – det har med sommar att göra såklart också. Och att vara nära naturen. Min allra bästa motion är nämligen att träna utomhus. Jag har noll och ingen lust att gå in och träna för det mesta. Jag älskar att kliva ut på gräsmattan (enkelheten i det) och köra med tabata-appen eller ett handskrivet program. Jag transportlöper till landet, vandrar gärna, cyklar och åker inlines. Eller bygger, målar, lyfter, gräver.
Jag har så mycket lust till rörelse när den är enkel att utföra utomhus, när det är ljust och när jag kan upptäcka nya platser samtidigt. Därför funderar jag nu på hur jag kan ta med mig det här konceptet in i kallare tider med kortare dagar när jag bor i en lägenhet.
[insert]
[/insert] Typisk solskensträning och fighting face
Jag började med att testa mig själv idag. Det var blåsigt, lite ruggigt och mörka moln drog hotande närmare. Ingen större lust att gå ut alltså. Men jag drog på mig träningskläderna och stack till Ågelsjön för att riva av en mil runt sjön, i backig och ljuvlig skog. Nu är det ju fortfarande sommar men jag tänker att det ändå var en mjuk övergång in i mindre angenäma omständigheter.
Vad jag tog med mig av det var att det var ljuvligt att vara ensam. Jag mötte ett litet gäng vandrare på hela varvet. Badplatserna var tomma och förutom att ett flygplan flög in för landning så kunde jag nästan låtsas att jag var den enda människan på mils radie. Och det tror jag blir min motivation för utomhusträning i höst och vinter, även om stormen viner utanför. Jag får vara själv!
Idag var det dock inte kallare än att jag drog av ett dopp som avslutning på min runda. Jag hade ingen handduk och vattnet har redan svalnat en del, men det var så skönt och en sån frihetskänsla att vara helt själv på den lilla stranden, som var alldeles packad sist jag sprang där.
Det kanske kommer ordna sig ändå det där med att hålla motivationen uppe när mörkret & kylan kommer och jag inte vill svettas på ett gym. Jag kan upplevelseträna (som Sara myntat så fint) utomhus med löftet om att få ha världen för mig själv en stund. Och badet, ja det får jag byta mot en lång, varm dusch och en kopp te när jag kommer hem.
Saker att drömma om i november…
[:]
8 comments
Jag har funderat på samma sak (men tyvärr ej lyckats besvara min egen fråga). Löpning är ju lugnt, det för jag utomhus året om (fast ytterst sällan för att vara ärlig ? Men du fattat…). Värre med att jag vande mig vid att ha skivstång utomhus i sommar, och att alltid göra yoga under träden. Det förstnämnda blir svårt nu tillbaka i stan… Och det andra går ju, men känns konstlat. Gå till Karlberg och göra yoga i skogen liksom, nä, inte samma känsla som i sin trädgård.
Ah, jag vet. Det går liksom inte att skapa samma känsla med den övriga träningen. Särskilt det där med att hoppa rakt i plurret efter ett svettigt pass i gräset. Har gjort det många gånger i sommar och jäklar vad jag kommer sakna det. Men på nåt sätt behöver en ju hitta det där ändå. Det funkar ju liksom inte att inte träna 10 månader om året pga klimat. Om jag skaffar det där huset nån gång så ska jag skapa en inomhusträdgård med glastak.
Så jäkla kraftfull bild i det här inlägget!
Haha, tack så mycket! Jag gillar den i all sin osmickrande prakt 😛
Jag vet ju inte vart eller hur du bor men får ni mycket snö på vintern? Jag brukar alltid åka skidor, och cykla förstås också på vintern, eller vandra mycket då också. Annars är det oftast lite svårare för mig att motivera mig på sommaren…så ska det ju inte vara. I Alaska hade jag ju fältarbete som tog på ens krafter och jag sprang väl lite då och då. Här kom jag ingång med springandet ett litet tag men sen så blev det så himla varmt och fuktigt, 25 grader och 98% luftfuktighet 6 på morgonen ibland, näe känns som man simmar genom vatten då. Ska försöka motivera mig mer nu mot hösten dock, men det blir kanske mer gym timmar som jag bygger upp. Men jag ska absolut försöka komma ut minst en gång varje helg, på vandring eller skidor nu i höst och vinter!
Jag bor i Norrköping, vilket innebär minimalt med snö och maximalt med regntung lera typ 🙂 Det inspirerar inte så värst till utomhusträning men gör det ju lite lättare att springa i alla fall.
Jag förstår det här med värmen – är det för varmt så är det ju tungt att träna högintensivt och svårt att få i sig tillräckligt med vätska. Kanske hösten är perfekt för dig? Friskare luft och snällare mot kroppen!
Jag hoppas också på skidor i vinter – dvs mycket snö och en längre tid. Det vore ljuvligt!
Min träning går ner efter Göteborgsvarvet till obefintlig fram till semestern. På semestern sjunker den ytterligare till ooooobefintlig. Trots att jag bokat up mig själv på tävlingar och annat på hösten. Värdelöst.
Men. När hösten sen kommer och rutinerna börjar återgå så får jag träningslusten igen. Det finns FÅ saker som slår en löprunda med höstfärgerna på Frösön och den där krispiga kalla sköna luften. Följt av världens varmaste dusch. Fint så. 🙂
Okej, okej, en löprunda med höstfärger kan jag väl gå med på är rätt ok 😉 Men enkelheten att bara gå utanför dörren och köra ett styrkepass och sen hoppa rakt i plurret, den kommer jag sakna!