Jag har transporterat mig ett gäng mil norrut och landat hos Sara i Åre. En helg med jobb, snöskor & bubbel väntar. Angeliqa är här på en egen workation för att tanka lite fjälluft, Katrin är här och Annie tog tåget upp idag.
De flesta av oss är egenföretagare och får på det här sättet hänga med kollegor och bolla business & framtidsplaner och varva det med fjälläventyr med kompisar. Förbaskat bra!
Jag och Sara började morgonen med en jobbfrukost i lugn och ro hemma. Som så ofta när vi hänger så hamnar vi väldigt högt och väldigt lågt i våra reflektioner. Vi halvfilosoferade lite över morgonkaffet och det resulterade i en Semi-filosofisk Fredagslista. Jag ställde 5 frågor till Sara och hon ställde 5 till mig. Läs Saras svar på mina frågor här!
Du har en oväntad relation med annat än människor. Vad är grejen med det? (Visa minst tre exempel i bild)
Jag fattade rätt snabbt att en av de ”andra sakerna” som Sara syftade på var Städjan. Det är nästan så att jag tänker på henne som en människa, men det är ju faktiskt ett fjäll. Åh, vad jag älskar det fjället. Haha. Städjan har fascinerat mig sen så långt tillbaks jag kan minnas. Klammern, som alltid vakat över byn i bakgrunden. Vad grejen är kan jag nog inte beskriva, men berg generellt och Städjan i synnerhet slår an något djupt i mig. Det är väl inte någon som är oberörd av berg, eller hur?
Det andra exemplet får nog bli deppigt vackra betongstrukturer. Ja, det är skitmärkligt för en som gillar vildmark, men det är ju något med kolonner i rad och grå betong som tilltalar mig. Jag är ett litet weirdo helt enkelt.
Det tredje exemplet lär ju bli fåglar. Jag är inte en ambitiös fågelfotograf, men av någon anledning har jag alldeles för många bilder på framförallt cityfåglar för att jag ska kunna förklara bort det. Jag blir väldigt glad av fåglar. Det är väl självklart?
Vad är den första tanke som dyker upp hos dig när du hör ordet kärlek?
Livet. Jag är jättekär i livet. Cheesy men sant!
Hur blir man en bra vän med dig? Hur många vänner kan man ha egentligen?
Jag tror jag faller för witty humor, positivitet och stora hjärtan, både vad gäller vänner och kärlekar. Jag är rätt så öppen för nya bekantskaper, tjej, kille eller bakgrund spelar inte så stor roll, bara man är snäll och öppen i sinnet. Det kan dock ta ett tag innan jag blir riktigt nära med någon och det beror nog mest på att jag kan vara smygblyg.
Jag önskar att man kunde ha många nära vänner, men det är ju faktiskt svårt att hinna underhålla nära relationer i obegränsad mängd. Något som blir väldigt påtagligt när man flyttar och är dålig på att ringa & messa dagligen. Jag vet inte, men kanske 2-5 riktigt nära vänner, 5-10 närmre vänner och så ett gäng bekanta?
Vilken är den bästa sociala medieplattformen för vänskap – och varför?
Trots att jag hyser en viss skepsis till fenomenet så får jag säga att facebook är den plattform som jag använder mest för att hålla mig uppdaterad, slänga iväg snabbchattar i eller samordna events med. Baksidan med att allt händer där är väl att det kan bli många smatterkonversationer parallellt att jag blir yr, inte hinner läsa ikapp allt eller svara på allt. Känns det igen?
Det jag egentligen tycker är bäst – näst efter att ses på riktigt då – är att ringa och ha gott om tid att prata. Inte alltid prata länge, men ha tid liksom. Eftersom hela världen, inklusive jag själv, numer är telefonskygg så blir det inte så ofta. Jag pratar helst i telefon med vänner när jag kör bil, men då är ju oftast alla andra på jobbet eller mitt i middagslagandet, så det är rätt sällan nån som svarar faktiskt. Haha.
Vad skulle du svara på de här frågorna? Svåra, eller hur?
4 comments
Vad kul med fredagsfrågor!
Berg och natur i största allmänhet är ju helt otroligt vackert, och jag kan aldrig sluta le när jag får vara ute i naturen. Jag strålar sällan så mycket som ute i naturen. Min mamma brukade alttid säga att sina närmsta vänner kan man bara räkna på en hand, för man har oftast inte tid med djupgående relation till fler. Jag har inga nära vänner här i Madison, inga som man liksom kan ta upp telefonen till och säga ”du, kan jag komma över en stund” eller ”hej, vad gör du, kan vi ses?”, de vännerna har jag i Sverige, de vännerna jag känt sedan högstadiet. Det är svårt att få bra vänner i USA, eller så är det för att man liksom har passerat the golden time för att finna vänner. man gör ju oftast det då man går igenom tuffa situationer, tex som då när man pluggar. Även fast jag nu sa att de närmsta vännerna har jag i Sverige, så har jag faktiskt ett par stycken här i USA. En av de vännerna är liksom som uttrycket love at first sight, vi klickade på en gång. Och har faktiskt bara träffats mindre än 10 gånger men är helt klart de bästa vännerna varje gång vi ses, svårt att förklara. Det är även svårt att hitta och hålla kontakten med vänner då man doktorerar och sedan blir insnöad på långtidsstudier, man flyttar ofta och de man träffar flyttar även de lika ofta. Å andra sidan innebär det att man har många lite mer ytligare kontakter med folk över hela världen. Personligen så tror jag att jag nog är en ganska svår person att bli vän med, känner oftast att jag mest är konstigt, men å andra sidan så har jag världens största hjärta, som tyvärr inte bara hjälper utan ibland även stjälper vänskapsrelationer.
Hoppas ni får en helt fantastisk helg, stor kram till er alla!
Åh, vad intressant du skriver om vänner och vänskap. Gillar din mammas citat, även om jag tror det går att ha några fler riktigt nära vänner. Det handlar ju egentligen om hur mycket tid och engagemang en lägger på vänskap. Prioriterar man jobb & partner så droppas det ju av, men de delarna är ju också viktiga. En får hitta rätt balans och sin mix!
Ja, naturen <3 Den har svar på allt!
Smygblyg var ett bra ord. Det är jag också (även om jag inte alltid uppfattas som just blyg). 🙂
Kram M
Haha, ja, det liksom förklarar hur det är – man är blyg lite i smyg och det märks nog inte utåt särskilt mycket 🙂