Stockholm fall

Spåren av sommaren finns där, om man tittar en extra gång. De är som ett eko av alla de dagar då stadens människor flyttade ut.

Ett övergivet pingisbord står i mörkret i parken och väntar på våren. En uteservering har menyn kvar, men borden täckta av svart plast. Det känns nästan iscensatt.

Jag går genom mörkret, betraktar genom kameran. Kurar ihop mig i kappan när vinden tar i lite extra. Tänker att jag ska ta en varm dusch och tända några ljus när jag kommer hem.

Snart är det vår igen och allt lever upp igen. Men tills dess tar jag tillvara på eftertanken och det introspektiva som årstiden ger. Och tänker än en gång att det är kontrasterna som gör livet så himla, himla fint.
[insert][/insert] [insert][/insert]