Det är dags att summera vecka nummer sex på det här året. Det har varit en vecka där det inte hänt så mycket på bloggen, men det är mest för att det går undan i verkliga livet.
VECKANS PLATSER
Den här veckan har jag som vanligt åkt mellan Norrköping och Stockholm. Numera åker jag med min bästa kompis Äventyrsbilen (ff inget bra namn klart) fram och tillbaks. Mindre miljövänligt men en stor fördel när man övernattar i en förort (hos pappa) och ska ut till andra förorter (kund- och jobbmöten och barnvaktning) och dessutom ska frakta stora prylar hit och dit.
[insert] [/insert] Saknar faktiskt tågåkandet lite. E4:an är inte särskilt rolig mellan Sthlm-Nkpg.VECKANS ROLIGA
Jag har börjat jobba med två nya kunder den här veckan! Känns väldigt kul, eftersom jag har på årets lista att börja jobba med minst en ny kund. Det ena är ett kortare uppdrag till att börja med, det andra ett mer löpande.
Jag har blivit inbjuden till en himla mysig jobbresa med andra frilansare. Det är nog det bästa med frilanslivet tror jag – att kunna flytta kontoret några dagar och få inspiration av andra som jobbar själva för det mesta.
[insert][/insert] Ett av mina favoritkontorVECKANS INSIKT
Jag och Sara jobbade på Urban Deli i veckan när en gammal dam plötsligt föll handlöst i golvet med sin rullator. Ett trasigt ögonbryn som blödde och ömma händer kunde vi konstatera, som tur var inget brutet. Det var flera stycken som direkt hjälpte henne, plåstrade om henne och ringde hennes dotter. Sen tog Sara och jag en promenad och följde henne hem (där det fanns en sköterska).
Det var fint att det var så många som gick ihop och hjälpte henne och personalen på cafét ställde upp supermycket. Jag tror allting slutade så bra det kunde och veckans insikt får bli att vi människor behöver varandra och att de flesta inte tvekar att ställa upp när det behövs. Hjärtevärmande!
[insert] [/insert]BLOGGINLÄGG JAG TOG TILL MIG I VECKAN
Coola Sofie Lantto påminde mig om det här med att den inre rösten är en stark kraft. Som kan slå åt båda håll så att säga. Ett inspirerande inlägg som gjorde mig glad och som fick mig att skriva ner ett litet manus för den där rösten. I fall det behövs en sufflös då och då.
Inne på Hildas.se läste jag ett väldigt bra och liksom lugnande inlägg. Sofia skriver om det här med att måttfullhet kan vara bra att komma ihåg. Att vi kanske inte behöver eller ens bör sträva efter ständig optimering, tillväxt och all-in-läget.
Hur har din vecka varit?
6 comments
Absolut att vi människor behöver varandra! En fin vecka du beskriver och även situationen med damen blev fin. Själv har jag funderat på att säga upp mig, är innerligt trött på min arbetsgivare, Utmattningssyndrom. Beskriver mina tankar och min arbetsgivare på min blogg idag ,-) KRAMAR
Jag läste ditt inlägg – hoppas du får sluta snart! 🙂
Vilka magiska bilder du pryder det här inlägget med! Men åh, vilken omskakande upplevelse med den lilla tanten. Sånt kan ju verkligen stanna kvar i en länge.
Tack så mycket! Ja, det var rätt omskakande, särskilt de första sekunderna när jag trodde hon fått hjärtstopp och jag slungades rakt tillbaks till en händelse som jag och Annie var med om 2014, då en gubbe föll ihop framför oss med hjärtstopp. Otroligt omskakande.
Som tur var klarade sig lilla S ganska bra ändå och hon var så go. Blev ett fint möte av det hela, även om jag önskar hon hade sluppit uppleva fallet.
Att kunna ha det där som kontor är min största morot också som egenföretagare, vilken grej! Var åker ni?
Ja, det är helt klart det bästa. Älskar det!
Jag vet faktiskt inte exakt vart det ligger riktigt, men återkommer i saken 🙂