Min systers födelsedag fick mig att börja fundera på det där med tid. På hur förbaskat snabbt den går. Nyss var vi så små tillsammans och nu fyllde hon 41 och jag återupplever min barndom i de två små underbara trollen som hon har därhemma. Det är samma åldersskillnad mellan dem som det är mellan den äldre uppsättningen systrar.
Vi pratade om det där och jag tror att vi båda tänkte på att hon nu fyllde 41 – precis den åldern mamma var när hon fick sin sjukdomsdiagnos. Det är något väldigt bisarrt i att nästan vara lika gammal som en förälder som aldrig blev äldre. Mamma blev bara 43 och om lite mer än 5 år är vi båda äldre än vad hon någonsin blev. Så märkligt och så obeskrivligt sorgligt.
Samtidigt som jag vill bromsa tiden så vill jag ju på inget sätt hoppa av. Det är bara att köra på och göra det allra bästa vi kan av det, fylla tiden med dem och det vi älskar.
Det slog jag fast än en gång och det ska jag leva efter, under 2016 och alla andra år som kommer efter det. Låt oss hoppas att det blir många av dem!
Min världsbästa storasyster, som lärt mig nästan allt jag kan!
Ok, pappa har väl lärt mig ett och annat också.. 🙂
Ready to celebrate time![:]
2 comments
Svar: Jag tror faktiskt inte det! Det snöade massvis, och riktigt stora flingor, mer som tussar nästan – underbart! 😀 tack, vad roligt att du gör det och att vi inspirerar! Jag har varit väldigt ostrukturerad innan och tänker försöka bättra mig i år, vet inte än om det kommer fungera men skulle ju faktiskt kunna göra ett blogginlägg om mina tankar kring det i alla fall! *skriver upp på listan över kommande inlägg*
Haha, bra struktur där! Ja, men då kan vi ju bättra oss parallellt och dela tips 🙂