Det här med ålder alltså. Idag har jag funderat lite extra på det. Min fina E fyllde 34 och jag lyssnade nyfiket på diverse historier som hans mamma, mormor, morfar och moster berättade från att han föddes och fram till ungefär nu.
I går kväll fick jag en notis på instagram. Min systerdotter hade börjat följa mig där. Min lilla bebisrulta har numera ett instagramkonto som hon spammar med selfies och videoklipp som tyder på en regissörssjäl i nybörjarstadiet.
Vad hände? När blev jag vuxen egentligen? Hur sjutton blev det så att mitt lilla troll finns på insta? Att min sambo som är yngre än jag fyller 34? Jag hänger inte med och jag kommer troligen skriva en liten fundering om det så småningom. Men missförstå mig inte – min mamma blev bara 43 och det har gjort att jag är glad för varje år jag fyller. Det är bara så knasigt och tar lite tid att vänja sig vid, det här med att bli äldre.
Just nu sitter jag i soffan, njuter av att det är söndag kväll och att jag inte ska flänga och stressa i morrn och att jag bestämmer över mig själv. Det är rätt skönt att bli vuxen ändå – och samtidigt få vara så barnslig att äventyr kittlar som sjutton.