I två år har jag bott här, i min älskade lilla by i nordvästra Dalarna. I princip har jag dagligen känt en jäkla tacksamhet och förundran när jag klivit utanför dörren. Jag mår verkligen bra här.
Gnistrande vita träd, total tystnad, blåmesar och fjäll och de där ljuva sommarängarna insvepta i dimma under evighetsljusa nätter. Varje årstid fyller mig med känslor jag knappt vet vart jag ska göra av.
Jag har ju skrivit mycket om livskvaliteten som kommer med livet på landet, så jag tänkte att det kanske är intressant att ta upp vad en kan sakna här på landsbygden också. För balansens skull.
Det har såklart sina utmaningar, livet på landet, men de utmaningarna känns mycket mindre och liksom mer behagliga än utmaningarna jag hade i en trång stad med för många bilar, människor och vägarbeten på samma yta.
Saker jag saknar i glesbygdslivet
Maten
Jag saknar spännande och roliga matställen att välja på när jag vill gå ut och äta. Och roliga råvaror i butikerna. Vegetariska alternativ är fortfarande inte många till antalet och även om jag äter vilt så finns det helt enkelt inte så många ställen att gå ut och äta på. Några pärlor finns i krokarna, men jag hoppas på fler!
Uppsidan? Jag lagar mat nästan varje dag och det spar ju pengar. Jag har tidernas skafferi i skogen utanför dörren. Jag får själv försöka skapa de där roligare rätterna så jag har ju fått bredda mina matlagningsskills. Men ibland saknar jag stadens roliga utbud av restauranger och råvaror och en uteservering sommarens första, ystra veckor!
Det bubblande kreativa
Jag tror jag är ensam om att göra det jag gör här. Det hade varit fantastiskt kul med ett co-working space med andra frilanssjälar att utbyta inspiration med. Det är något av det bästa jag vet!
Uppsidan? Jag har plats att bjuda hit dem och i mindre intensiva perioder än nu, tid att åka bort på workations och annat roligt.
I takt med att det satsas massor på fjällturismen i området här (flera miljarder de närmsta åren) så tror jag det kommer sjuda mer på den här fronten framåt. Blir spännande att se!
Singellivet
Det är något av en utmaning att bo långt från de flesta när det kommer till det här. Visst kan en säkert stöta på nån spännande person i skogen, men alltså, jag tror nog chansen är större att det är en björn och hittills har jag inte sett nån sån heller 😉 .
Skämt åsido – det finns ju två grejer, eller kanske tre, som kan vara problematiska här. Let me take you through it…!
Nummer ett – det uppenbara. Som namnet antyder så bor inte så många i glesbygd, så chansen att träffa sin bästa matchning lokalt är bra mycket mindre.
Nummer två – om man blir nyfiken på någon utomsocknes så är det ju lite restid som försvårar de där avslappnade, hyfsat täta träffarna som liksom behövs i början om man ens ska få grepp om någon.
Nummer tre – en får räkna med att de allra flesta inte är toksugna på att träffa någon som bor långt bort (det är därför det heter glesbygd som sagt).
Men iiinternet kanske nån tänker…?! Ja, men alltså…nej.. det är ju inte kul!
Jag trivs lite för bra själv för att ha ägnat det någon större kraft än så länge, så lite bekväm är jag nog. Men vem vet, det kanske brakar till i skogen endera dagen ;).
Vännerna
Jag har nya vänner och fina grannar här, men jag har ju flyttat en bra bit från mina barndomsvänner och min familj. Även om vi får mer kvalitetstid nu när vi ses – eftersom vi oftare ses med övernattning – så saknar jag det vardagliga hänget. Jag drömmer fortfarande om en kompisby – tänk att bo i en liten ”by” med alla man tycker om nästgårds. Vilken dröm!
Som jag skrev så har jag ännu inte tvivlat en sekund på mitt beslut att lämna storstan för ett mer naturnära liv – jag kan tvärtom inte alls tänka mig att bo heltid i stan igen, men jag tänker att de båda kan få plats.
Några korta besök till stan då och då för att fylla på med det där jag saknar här. Att sen komma hem till lugnet och naturen här och känna hur det sjunger i själen…det är min bästa mix just nu.
Har du bott/bor du på landet och känner igen dig? Eller bor du i stan och saknar något där?
11 comments
Tack för bloggposten, du har varit saknad! Förstår att du har mycket att göra i dina andra och snabbare kanaler, men jag gillar bloggen. Grymt fina bilder och tänkvärd text! Att läsa bloggen är som att lyssna på en hel CD istället för att”shuffla” på Spotify;-) Jag bor i Sthlm och saknar allt som du skulle sätta på en därför-bor-jag-på-landet-lista.
Åh, tack Lelle, blir så glad av de orden ?
Jag har nog framförallt mycket att göra med Idre Fjälls digitala kanaler, men konmer tillbaks med mer bloggfokus senare i höst.
Snart så, bor du oxå på landet ?
Din blogg är så inspirerande! Jag blir glad och tänker att så vill jag också leva. I går stannade jag till i Särna på väg till Idre dit jag återkommer så ofta jag kan. Jag förstår att du valt att flytta hit, ingen annan plats berör mig mer. Jag ser fram mot dina inlägg och hoppas du får en fortsatt bra sommar!
Men vad kul att du är i idre! Du får knacka på kontoret och säga hej, är på plats imorrn igen!
Tack så mycket , fan vad kul att höra ?
Hoppas du får fina dagar häruppe!
Hej! Jag vill först tacka för den intressanta podden som du och din syster gör, väldigt inspirerande! Jag har precis hittat dit. Gillade särskilt avsnittet med han som driver stugby på Fulufjället, och Kalle från Sårbarhetsdepartementet. Många kloka ord sa de båda två. Liksom de andra avsnitten om förändring också varit. De slår an en sträng hos mig just nu.
Jag håller nämligen på med en stor förändring i mitt liv (egentligen flera…). Nu ska jag och familjen flytta till fjälls ett tag. Till vår stuga i Funäsfjällen. Hejdå storstad ett tag, vi tänker att vi gör det under ett års tid. Men vem vet, en kanske ändrar sig väl på plats? (Kan ju gå åt båda hållen 🙂 ) Vi kommer bo i en liten by med långa avstånd, måste köpa bil (nackdel). Om jag bor där på sommaren drömmer jag också om att odla i fjällzon. Jag hoppas att jag kan skapa en tillvaro med större lugn. Vi får se om det går. Tack för att du delar med dig av din tillvaro och är öppen med allt det svåra också, väldigt inspirerande att läsa, för att inte tala om fotona-superfina….!
Må väl!
-Ida
Hej Ida och TACK för de orden! Jag blir så glad av att höra det!
Jag gillar också de avsnitten, tänker ofta på just Kalles tankar om sårbarhet.
Vilken spännande förändring ni har framför er – jag är säker på att ni kommer lära er massor, det är så himla bra att lyfta upp och placera om sig själv då och då. Väldigt utvecklande! Stort lycka till – hör av dig och berätta hur det går!
Jag förstår så väl att du trivs där uppe. Det gör ju vi också, då vi är där på besök. Kul att ses för en kram i midsomras! Jag är MYCKET nyfiken på vad det blir för satsningar i Idrefjäll!
Och du det där med iiiinernet är inte så tokigt. Jag och A träffades på en dejtingsajt 😉
Kram Lena
Haha, jag kanske ska ge det ett försök? 🙂 Det var kul att se dig och härligt att ni fick fina dagar där! Ja, jag är också väldigt taggad för det!
Förstår att det finns utmaningar och det är ändå coolt att du skriver om dem.
Jag har sagt det såå många gånger, men en dag SKA jag…. bo på landet/ifjällen! Saknar det så kopiöst mycket.
PS. Fattar inte att du inte hittar någon. Du verkar så grymt härlig! Karlar borde vallfärda för att deja dig. 😀 <3
Kramar
Jag drömmer om ett liv på landet men har aldrig provat och skulle kanske inte trivas alls? Jag bor idag i ett villakvarter med närhet till natur (knappast vildmark dock) och trivs jättebra. Eftersom jag har barn så kan jag inte heller bara testa livet i en stuga i skogen, och min man har inte samma friluftsdrömmar som jag, så kanske blir jag kvar i tätorten. Men jag njuter natur så ofta jag kan!
Känner igen mig mycket. Precis de sakerna jag tror att jag kommer sakna när jag flyttar från Göteborg. Det lär bli ganska snart och jag längtar oerhört. Har själv skrivit om det, så jag hittade hit:)