Jag sitter på förstubron och tittar ut på grönskan och sommaren som kom tillbaks. Det är så vackert och fåglarna kvittrar men jag känner mig ändå lite tom och samtidigt stressad över att allt det här vackra flyger förbi. Jag har knappt en enda bild i min juni-mapp och det brukar vara min mesta fotomånad på hela året. Det låter simpelt, men det tydligaste tecknet på att jag inte har ro är att min kamera ligger oanvänd och skaparlusten sover.
Jag vet ju ändå varför. Juni började med dunder och brak och har fortsatt i ett maffigt tempo. Efter fem nätter i Stockholm med fyra olika sovplatser så har det varit fullt hus här i ladan i fjorton dagar och jag är ärligt talat rätt så trött. Är det inte konstigt att något som är kul och trivsamt ändå gör en trött?
Så igår kväll tog jag kameran och åkte till Mickeltemplet – Särnas skidbacke med en fantastisk utsikt åt alla håll. I dag – första dagen i juni jag faktiskt är själv – har jag givit mig själv slack. Släppt tankarna på allt jag borde och funderat på varför skaparlusten och ron, som jag alltid har nära till här, känns undanskuffade. Och ur det framträdde några tydliga nycklar att ha med mig framöver.
(alla bilder är från gårdagkvällen på Mickeltemplet)
[/et_pb_text][et_pb_image _builder_version=”3.3.1″ src=”https://www.bucketlife.se/wp-content/uploads/2018/06/Mickeltemplet-solnedgang-2.jpg” /][et_pb_text _builder_version=”3.3.1″ text_font=”Source Sans Pro||on||||||” text_font_size=”16px” module_alignment=”center”]Städjan i juni sedd från backhoppningstornet på Mickeltemplet. Vilken vy det är alltså!
[/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”3.3.1″]Let the katt out of the bag
I ett och ett halvt år har jag varit konstant inneboende och “bott i kappsäck”. Mina egna saker är packade i ett förråd och sovrummet jag har här behöver ibland lånas ut till andra. Med ett försenat bygge av “min” lada så måste jag hitta en lösning på det, förmodligen kan jag inte flytta in förrän nästa år.
Jag är ju ofta själv här men under vissa perioder så är ju det här familjens och släktens samlingsplats, särskilt nu på sommaren. Även om det är skitmysigt och härligt med liv på gården så behöver jag ett eget space häruppe. Särskilt när alla andra är här på semester och jag fortfarande har vardag. Det är svårt att prioritera mitt eget då och när det blir luckor hinner jag inte riktigt landa och komma in i mitt flow och det gör mig stressad. Så prio 1: hitta en bra temporär lösning för ett eget krypin!
[/et_pb_text][et_pb_image _builder_version=”3.3.1″ src=”https://www.bucketlife.se/wp-content/uploads/2018/06/Mickeltemplet-solnedgang-3.jpg” /][et_pb_text _builder_version=”3.3.1″ text_font=”Source Sans Pro||on||||||” text_font_size=”16px” module_alignment=”center”]
Åt andra hållet en magisk utsikt över Näcksjön
[/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”3.3.1″ text_font=”Source Sans Pro||||||||” text_line_height=”1.8em” max_width=”70%” module_alignment=”center”]Rensa i flödet
Det närmar sig val och det märks i alla flöden. För en med öppna spjäll mot omvärlden så är det rätt viktigt att hitta balans i vad man tar in. På sistone känns det som om ALLA fokuserar på negativitet, missnöje, ilska och hat. Öppen rasism har nästan normaliserats och det här ger mig ont i magen och ett obehag i kroppen. Jag brukar uppskatta min förmåga att känna in och känna med andra men att ta in världen med öppna spjäll just nu är bara för tungt. Jag måste ta in mer av positiva, hoppfulla människor som ser möjligheter och allt det vackra och så behöver jag nog läsa bara goda nyheter ett tag. Att fokusera på negativitet och ilska måste vara ett så otroligt energikrävande sätt att leva, jag är helt dränerad bara efter att ha läst en bråkdel av de vidriga reaktionerna på Sverigematchen till exempel. Så prio 2: jag stänger ner facebook ett tag, rensar i flödet och är ute och njuter av naturen och vackra solnedgångar i stället.
[/et_pb_text][et_pb_image _builder_version=”3.3.1″ src=”https://www.bucketlife.se/wp-content/uploads/2018/06/Mickeltemplet-solnedgang-1.jpg” /][et_pb_text _builder_version=”3.3.1″ text_font=”Source Sans Pro||||||||” text_line_height=”1.8em” max_width=”70%” module_alignment=”center”]Fokus
I takt med att jag bott in mig här så har jag också blivit lite mer splittrad i mitt fokus – Det är ideellt jobb, nya aktiviteter, nya idéer (som poppar upp för att jag flyttat hit) och fler spridda jobbuppdrag. Jag känner att jag den senaste tiden slarvat lite med det jag ursprungligen faktiskt flyttade hit för – att downshifta och inte säga ja till allt. Men vad svårt det är när det är roligt, hjärtat klappar starkt för något och idéerna poppar upp i huvudet. Jag ska ägna mycket kraft i sommar åt att definiera och prioritera exakt vad jag vill bygga och åstadkomma här – och sedan fokusera på det.
Jag tror jag börjar med en kvällstur i skogen. Min bästa tankeverkstad!
Vad gör du helst för att landa efter en hektiskt period?
19 comments
jag gör nog precis som du. släpper prestationen och letar känslan och formar en plan. och så hämtar jag lite energi från bergen… städjan alltså, fint att det får symbolisera det här inlägget ❤️
Ja, det gäller att reboota sig själv! Två kvällar ute i naturen nu, bara jag och kameran och jag känner redan hur de positiva lagren med hopp för världen fyllts på 🙂
Det där med att prioritera är verkligen lättare sagt än gjort. Livet är kort. Man vill både göra alla måsten och allt man tycker är roligt. Tiden räcker oftast inte till. Naturen är alltid en perfekt plats att landa på. Fundera i. Njuta av. Utan omvärldens alla tråkigheter och orosmoln. Hoppas det löser sig för dig så snart som möjligt! <3
Ja men guuud ja, sjukt svårt! Särskilt när en har förmånen att välja bland roliga saker! Naturen är verkligen bäst – inga distraktioner och som en enda stor tank full med lugn och harmoni – oavsett väder!
Det känns redan bättre, var lite grus i maskineriet som maldes ner av juninätter utomhus 🙂
Och tack <3
Egentid. Det är det jag behöver efter en hektisk period. Vad jag gör med den kan variera men just bara att få vara själv en sväng.
Jag har precis som dig börjat skala av lite i mina flöden och det är en befrielse. Har inte jobbat så mycket med den politiska biten men det är verkligen en energitjuv, oavsett vem som skriver. För oftast så framhävs inte egna idéer utan mest hat åt andras, oavsett vilken sida man hänger på. Måste kanske jobba med det där.
Funderat lite på det där med att säga ja till allting, framförallt nu när det vankas semester. Som ska vara ledig tid för återhämtning. Men det blir tvärtom nästan. Hem till familjen i södra Sverige. Och plötsligt måste det planeras nåt så kopiöst för att hinna träffa alla så rättvist som möjligt. En del av mig längtar nästan tills det är över och jag får varva ner. I höst.
Sommaren är ju rätt körig på det sättet 🙂 En av mina bästa somrar är när vi hyrde torp och parkerade oss där. De som ville komma fick komma och vi skrotade verkligen runt i en lunk med uteträning och grubblerier på vad för gott vi skulle grilla och baka på dagarna. Det var underbart! Hoppas du får lite sånt softhäng i sommar också 🙂
Jag ska försöka. Ska “testbo” i Göteborg och jobba därifrån under ett par veckor och då tänker vi att folk får komma dit ner istället för att vi ska masa oss utanför stan på vardagarna. Får se hur det tas emot… 😉
Spännande att byta stad sådär, blir nog en bra boost för inspirationen! Och att säga nej ibland har faktiskt inte slutat med att allt exploderar, de gånger jag testat. 🙂
Själv är jag arbetsnarkoman som har många järn i elden och projekt och jag vill ha det så och att det är så beror på att jag valt vad som är viktigt och skapande för mej, men när jag behöver andrum tar jag oftast crosshojen ut i skogen och bara drar, pustar ut på en stubbe å njuter. Skogen, Tystnaden stärker…… 🙂 Ha nu en go sommar Katta.
Åh det låter härligt! Tänker att frihetskänslan på en hoj är häftig att uppleva. Vinden i håret liksom!
Jag gillar också när det händer grejer och att ha varierande projekt igång – men behöver regelbunden egentid numer för att funka som bäst. Samt stänga vissa inflöden av negativa känslor, som tex all skit som pågår på nätet och klimatet och ja…Det dämpar mig verkligen. Skulle vara skönt att kunna stänga av känselspröten ibland 🙂
1. Ser till att röra på mig (ensam), helst två gånger per dag. Kan vara bara en kort promenad efter frukost och en liten cykeltur på eftermiddagen, men kroppen (och knoppen) min varvar ner när den får tid i ensamhet och med lugn rörelse.
2. Går ut i naturen och bara andas.
3. Lägger mig och läser en spännande deckare – verklighetsflykt deluxe!
Utifrån ovanstående 3 mycket viktiga punkter så är det tydligt att jag laddar bäst i ensamhet, MEN kramar fungerar också bra och då behövs ju minst en annan person närvarande 🙂
Haha, ja kramar är ju superhärligt! Jag får lita till 1 & 2 och passa på att krama familjen när jag träffar dem 🙂 Det där med att röra på sig är verkligen svinbra – gud vad mycket bättre man mår med motion och träning i kroppen.
Måste verkligen försöka få tillbaks det analoga läsandet. Har inte läst en hel bok på väldigt länge tyvärr, trots att jag varit en bokmal sen jag var 5!
Vad skönt att du sätter ord på vad jag också känner just nu. Sommaren kan vara väldigt kravfylld och hektisk. Allt ska hända, på en och samma gång, man ska vara glad hela tiden, umgås och skratta med alla man känner. Men ibland orkar man inte skratta; inte när omvärlden är fylld med hat, bitterhet och rasism. Så besviken man blir när människor man gillar visar upp sidor man inte vill ta i med tång.
Förstår vad du menar med kameran, den kan funka som måttstock på psykisk energi. Många bilder och allt är som det ska 🙂 och tvärtom. För att få distans och riktig ledighetskänsla åker kanske jag och familjen till Idre om någon vecka. Lite fjällvandring på Nipfjället gör nog susen!
Ja, Nipfjället! Dör glömmer man precis allt elände som finns och blir bara hänförd av magisk natur. Så vackert där!
Ja, att kameran går varm och kanske framförallt lusten att skapa, det är min bästa indikator på hur jag mår!
Försöker skippa omvärlden och all rapportering en stund – hittade dessutom bra, positiva och väldigt faktastyrda nyheter, vilket kändes så otroligt skönt. Aftonbladets serie “Så här är det” är ett bra tips!
Fokus för mig har helt kapsejsat. Jag kan inte, helt enkelt. Jag har just nu tre olika jobbprojekt samtidigt, men jag kan liksom inte prioritera, eftersom alla tre är lika viktiga. Jag vet att jag mår bäst av att helt enkelt ta ett projekt per dag och ska verkligen se till att ha den typen av fokus. Sen har jag insett att jag behöver kontorsplats. För det kommer ge mig ett helt annat fokus.
Och känner igen mig i det här med flöden. Jag vill mest stänga av här med :/
Kram!
Ja, splittrade arbetsuppgifter är en utmaning – som ju inte blir mindre splittrat av mångsysslandet man gör som bloggare 🙂 Tror stenhårt på blockerad tid för olika projekt – och att kommunicera till kunden att “jag kommer jobba med era grejer på tisdag och torsdag” och be dem sms:a om det är något akut de andra dagarna. Då kan man med gott samvete undvika mejlen och bara jobba på.
Jag tror faktiskt att sociala medier kommer komma med starka rekommendationer om tidsbegränsning inom några år. Av hälsoskäl. Likriktade flöden och random scrolling är helt enkelt INTE bra!
Ja du, vad tusan gör jag? Haha! 😛
Jag borde nog göra mer, när jag tänker efter… Har också varit sjukt trött (igen) senaste 2 månaderna. Tyckte jag hittade energin i mars i år, men sedan hände några saker som gjorde att jag tappade den igen. Har man inte mycket marginal att ta av, går det tyvärr rätt fort…
Hur som helst, låter som bra tankar du har. Hoppas du hittar ngt eget krypin ett tag.
Förstår fullt ut att det är mysigt med folk, samtidigt som det kan bli galet tröttsamt, när man vill vara för sig själv.
Kram M
Att tänka att man borde göra mer brukar bli så kontraproduktivt! Tror man kommer väldigt långt med att vara förlåtande och omhändertagande om sig själv. Släpper allvaret liksom. Hoppas du får tillbaks energi i sommar och känner dig piggare – det är fasen inte kul med den där tröttheten som inte går att sova bort!