2020 – Jag känner mig fram

Nu är det dags igen – för brevet till mig själv i slutet på 2020. Det har suttit ganska långt inne att formulera det, kanske för att jag i början på året grubblar lite över riktningen framåt, både praktiskt och på andra plan.

Som tur är så tycker jag att det är jäkligt spännande att göra det (vad som helst kan hända!), men det är ju också jobbigt att inte ha en glasklar bild av vadet och huret. Jag hoppas på att jag värkt fram det till mig själv i slutet av 2020 och att jag sitter där, mycket klokare och med en tydlig plan.

2020 – the year of andlighet?

Brevet till mig själv 2020 handlar faktiskt mer om känslor än om tydliga steg. Jag tror nämligen att allting börjar där – i att lyssna och fatta vad som hänt därinne sen sist. Det handlar att släppa fram känslor, be några av dem dra för gott, ta hand om en del och låta några få leda mig.

Jag har tänkt mycket på det här på sistone och kanske ligger problemet för oss människor (och vår omgivning och vårt stackars härjade jordklot) till stor del i hur vi (inte) hanterar våra känslor. Allt från att skyffla undan dem lite lätt till att aktivt gå omvägar eller agera ut dem på destruktiva sätt. Det är så mycket svårare att erkänna, hantera och visa sina känslor konstruktivt. Skam, rädsla, sorg, och ilska såklart, men också mer positiva känslor som kärlek och nyfikenhet.

Jag nämnde i mitt och Johannas nyårsavsnitt av Bortom ekorrhjulet (har du lyssnat?) bland annat att jag vill få in mer av det här i mitt liv och kallade det då för andlighet i brist på bättre samlingsord. Angeliqas begravning i våras tog upp mycket sorg i mig till ytan, sorg jag liksom inte tagit hand om ordentligt. Nu, till skillnad från förr, har vi varken tid eller en plats för att ta hand om den ganska stora delen av oss. Jag har jobbat mycket med min personliga utveckling och byggt om mitt liv utifrån vad jag vill och behöver, men jag tror jag behöver gå djupare i en del saker. Låta allt kännas mer.

foto: Sara Rönne

Jag – som är inte är troende eller ägnat mig särskilt mycket åt meditation och liknande – har känt ett växande behov av mer andlighet eller vad det ska kallas. Det jag menar med det är att bli bättre på att ge plats för alla möjliga känslor och på att bearbeta dem. Nu har jag möblerat om mitt yttre liv på ett praktiskt sätt och 2020 vill jag fortsätta med det där inre.
Det kan bli ett spännande år alltså!

Andra saker jag vill göra i år

Jo, jag har en del mer praktiska och opraktiska saker jag vill fylla året med också – man kan ju inte bara sitta och grubbla. Jag skrev här att 2019 var ett år av prestation och jobb, därför vill jag fylla 2020 med fler upplevelser.

Jag vill topptura mig trött och lycklig genom Sveriges och Norges fjällvärld

Jag vill bygga mitt eget hem och flytta in

Jag vill ha en längre ledighet att bara ägna åt drömprojekt och viktigheter (se nedan)

Jag vill se massor av kraftfulla politiska åtgärder världen över för att bromsa klimatförändringar och bidra med allt jag kan själv

Jag vill plocka mängder av bär och känna mig rik

Plocka bär med häst. Extremt mysigt.

Jag vill träffa vännerna jag vill ha kvar i mitt liv mer.

Jag vill uppleva soluppgångar, solnedgångar och allt däremellan med min kamera. Fota som fan och få ordning på mitt bildarkiv igen

Jag vill rensa och sälja eller ge bort saker jag inte behöver

Jag vill förverkliga den grymma idén jag och syrran fick kring podden.

Jag vill att världen ska bli rätt igen och att vi ska kunna fortsätta ha såna här önskningar inför ett nytt år. Helt utan ett tredje världskrig.

Och som alltid önskar jag att alla nära, kära och jag själv får vara friska och glada hela året.

foto: Sara Rönne

Okej Katta, i slutet av 2020, hur gick det med allt?