Det här med vardag har inte varit min favoritgren i livet. Jag har alltid känt mig lite låst i alltför inrutade dagar och jag kan bara inte förstå att vi kollektivt bara har bestämt att vissa dagar (måndagar tex) ska vara tråkiga. Det finns något så lutherskt i det, på ett hämmande sätt (finns några bra grejer med det lutherska arvet också, men inte just det här själsliga självspäkandet).
Vardag har liksom varit något jag ska kämpa mig igenom. Jag ska få tiden att gå, till det där andra roliga, där allt liv ska hinnas med.
Här i Särna har jag byggt en vardag jag trivs i – för första gången. Den är lugn, den är enkel och den är precis mitt i naturen. Jag har insett att det inte är vardag jag inte gillar – det är att leva bortkopplad ifrån mina behov som långsamt äter upp lust och energi. Som jag verkligen gjorde förut. När jag byggde om min vardag så att den var formad för mig så hände något. Jag började älska den istället.
Det senaste året har jag haft lite mer traditionell vardag i mitt liv och jag ska vara ärlig och säga att det var en stor omställning att börja åka till ett kontor större delen av veckan. Att inte vara utomhus halva dagen och att istället ha massor av människor omkring mig.
Men jag har ju också turen att den vardagen utspelar sig på ett fjäll och handlar om fjällupplevelser. Det kan liksom aldrig bli lika mycket vardag som en vardag på ett random jobb i stan. I fredags tog vi en jobbtimme ute i backarna och maxade det fina vädret. I luften låg all förväntan inför världscupen i Skicross som går på Idre Fjäll i helgen och det gav mig en rejäl energipåfyllning.
Jag vaknar i och kommer hem till totalt lugn omgiven av bara natur, vilket ger mig kraft och återhämtning på samma gång.
Vad jag vill säga? Ja, det är så jäkla viktigt att ta en rejäl funderare på vad ens allra viktigaste behov är – och se till att bygga in dem i det dagliga livet. På veckobasis om inte på dagsbasis. Att vakna och se ut över skog och sjö och ha det alldeles tyst utanför, istället för att se och höra en livligt trafikerad gata direkt på morgonen, har gjort enorm skillnad för mig.
Vilken känsla vill du ha mer eller mindre av i din vardag? Kan du få in det redan nu?
2 comments
Dear Katta,
i guess I understand why someone ”locks himself up”. Although I am not one of Luther’s heirs (nor any other heir ?). To me the so-called “everyday life” gave always a feeling of security. Everything was predictable. Maybe a bit boring, but there were no risks. This may also have something to do with a person’s mentality. I am not a freelancer. For this my courage would be too small. You are a freelancer, aren´t you? There is probably no ”monday” or ”weekend” for you, isn´t it? And you are probably used to take the initiative. Unfortunately, not all freelancers or business(wo)men are like you, which is perhaps one reason for the ”Monday fear” of many people.
However, like you, I also don’t understand why so many people “lock themself up” when they don’t want to. They should take the time to ”break out”.
But what do you do when you have no more everyday life to break out of? If, like me, you live in a bubble (let’s call it my dream) between two real worlds. I do not want my dream to become everyday life. But i also would like to live a everyday bucketlife. The problem is that i thought I have been actually happy with my life so far. How do you find your way back to your old everyday life when young beautiful memories block your way? How do you find your “new” needs without just fleeing? I think I will have to keep thinking about it, as you say. Although I thought it would go away with getting older. But probably it never goes away. As you say, each of us should think about it weekly, maybe every day.
Today is Monday. The time on your blog was not everyday-life-like. I’ve been looking forward to it. Thank you for the time you gave to me! ❤
Best regards,
Hans
Det där en fråga ständigt närvarande hos mig. Det är lite komplicerat för jag trivs med det allra mesta idag, inklusive grannar och kommunikationer i villaområdet där vi bor, och både jobb, skolor och fritidsaktiviteter är bra för hela familjen. Men om det bara vore upp till mig så skulle jag absolut vilja prova något annat! Komma närmare naturen och den typen av vardagsäventyr som du, Sara Rönne och några andra verkar så bra på. Jag skulle inte åka till ett kontor och vara inomhus alla ljusa timmar under vintern, jag skulle inte köa på bussar och tåg och inte behöva gå hemifrån för att få se vackra vyer.