Vi har burit, släpat, lyft, packat, kånkat och stånkat i nästan tre hela dagar nu (jag vet – we DO have a lot of crap!). Musklerna är ömma (jag ska påminna mig om att det är sånt här jag gör kroppen redo för bland vikter och pilatesbollar på gymmet – och jag behöver göra det oftare!) och nu har vi en dag till av intensivt bärande. BRA träning!!
Eftersom vi skulle få tillträde samma dag som vi skulle flytta ut så har vi löst det hela på ett riktigt smart och samtidigt riktigt skitjobbigt sätt. Nu har vi kört hela vårt bohag i 3 vändor med släp till ett förråd som vi hyr. Det blev ett släp till återvinningscentralen också, så vi har banne mig kånkat järnet. Tyvärr är vi ju inte klara, utan hela konkarongen ska flyttas en gång till (där har ni alltså det skitjobbiga i vårt upplägg…)! Fast i morgon har vi lastbil, så det bör bli max två vändor, förhoppningsvis.
Imorgon 9:30 får vi nycklarna och då är det bara att ösa på! Men, jag gillar faktiskt träningselementet i det hela. Det är härligt att använda kroppen i arbete. Det tråkiga tycker inte jag är att bära och lyfta – det är att gå never ending vändor fram och tillbaks – så psykologiskt urbota trist! Men, I-landsproblem, återigen.
Det slog mig när vi rensade mormors lägenhet (och då snackar vi en som inte kan slänga en trasig knapp ens – fatta hur mycket prylar man har efter ett helt liv då..) och det slår mig nu. Varför har vi alla dessa saker? Det som är lite skrämmande är att vi ändå sålt nästan alla möbler. Två sängar, en soffa, ett köksbord med stolar (nu hade vi ju iofs kvar mitt slagbord, från Stockholmslägenheten). Och ändå fick vi preciiis in sista pinalen i förrådet.
Jag börjar på allvar fundera på att rensa bort mycket, mycket mer. Måste vi ha två verktygslådor? Ett cykelställ? En gammal projektor och två datorväskor och trehundra leksaker och fyra kartonger med böcker och gamla minnessaker (jag kan inte slänga sånt, men ärligt – jag tittar ju aldrig på dem, förutom sådär vart tredje år när jag flyttar och kollar igenom kartongerna). Det värsta är nog alla kläder. Jag har rensat och rensat och ändå hade jag 4 säckar. Och lite till. Och ändå har jag aldrig något att ha?
Jag ska meditera lite över det där, kanske kan jag hämta inspiration från de här minimalisterna. Jag kan ju i alla fall känna mig nöjd med att det mesta småkrafset och en hel del möbler jag köper numer är second hand.
Eftersom vi är helt utan pinaler i lägenheten (inte ens glas har vi) så ska vi faktiskt testa på det minimalistiska livet redan ikväll. Vi har varsin luftmadrass och våra badrumsgrejer kvar – inget annat. Jo, routern såklart och en iPad, två laptops och två iPhones. Så att vi har något att göra liksom. Vissa saker går inte att vara utan…
Perfekt flyttväder (förutom att kartongerna blev lite blöta då)!
Så gött att blicka ut över ett hav av prylar och veta att allt, precis allt, ska fraktas bort idag. 
Efteråt är man så här nöjd (även när man varit i skolan hela dagen och kom hem till dukat bord, fast tvärtom så att säga)!
Mitt ergonomiska hemmakontor/nattkvarter. Lite av ett härligt äventyr ändå – klarar vi oss? 🙂
5 comments
Vilken härlig blogg! Älskar namnet. 🙂
Det är 10 års sen vi flyttade. Vi skulle behöva göra det snart igen, just för att rensa lite…. Haha!
Tack! Vad glad jag blir! Jag älskar också namnet – det föll på plats direkt 🙂
Sedan 2002 har jag flyttat 12 gånger och det verkar inte hjälpa tyvärr, haha. Eller så har det gjort det och jag råkar bara vara en hoarder?
Där är vi lika i tanken K! Jag blir skogstokig av alla prylar och vi har påbörjat rensning deluxe. Det svåra är att få med maken på noterna, men han börjar inse samma sak: alla dessa saker gör en orkeslös. Jag vill slänga, gömma, ha cleana ytor, leva miniminimini. Vill lägga tid på att vara ute och promenera med vår nya familjemedlem, laga mat, fotografera. Och inte simma bland alla konstiga saker som man samlar på sig.
Ah! Kristineberg, nära mina gamla hemtrakter (Alvik). Ska ta mig dit nån gång. Mitt nästa mål är att hälsa på i Trångsund, ska kolla om de har något fik där. Annars tar jag med mig egen fika 🙂
Ps. Skulle det inte vara bra att man kan kommentera mer “direkt” i din blogg, dvs att det finns en “comments” att klicka på direkt när man kommer in på din fina blogg?
Det är faktiskt så att det dränerar en litegrann på energi – samtidigt som jag blir lycklig av vackra ting. Men det där krafset…kartonger med allt möjligt okategoriserbart. Jag blir galen på det! Både jag och Eric kände oss lite illa till mods över att vi hade så många saker.
Jag ska försöka att successivt göra mig av med grejer och bara behålla det allra viktigaste och mest värdefulla. Då tror jag sakerna blir mer värda för en själv också.
Ang kommentarerna så hade fina Jessica Clarén fixat så att det gick, men i en uppdatering så försvann hennes fix tyvärr. Men jag ska byta tema och utseende snart så jag väntar in det. Stör mig också på att det inte syns i första läget, även om det är samma antal klick. Tack för feedbacken!
Så är det – prylar kan både ge något värdefullt – eller bara stress en. Men jag tror de bästa är de minnen vi har i våra hjärtan – och där finns det hur mycket plats som helst 🙂
Hoppas att du får till det med kommentarsfunktionen – jag fortsätter att kommentera anyways 🙂