[:sv]Vilse, mör och lycklig – Midsommarcykling 2016[:]

Jag satte av från Norrköping vid 08:30 och redan där åt jag lite på marginalen, men den var fortfarande mycket god. Jag hade tänkt komma iväg vid 8, men kunde inte slita mig från att fixa lite på min nya företagssajt. Men kartappen sa 3tim 40min till målet och det var 4,5 timmar till lunchen skulle börja. Kolugnt, tänkte jag utan att veta att just ko-relaterade problem skulle äta upp den där marginalen.

Med nypumpad cykel och gröt i magen började jag trampa. Och hade vissa kommunikationssvårigheter med GPS-tanten redan efter 2 kilometer. Hon äter inte bara vansinnigt med batteri, hon luras också! Men efter att jag hajat att vänster är likamed höger i hennes värld så hittade vi en framkonlig väg för vårt samarbete. Ett tag i alla fall. Jag var så nöjd och lycklig med mitt äventyr!

Men när vi kom i höjd med Norsholm/Linghem så hävdade hon en cykelväg som minsann skulle vara 45 minuter snabbare än den landsväg jag normalt cyklat därifrån. Det enda kruxet var ju att Google maps cykelguidning är en beta-version (det såg jag först när jag stod i en kohage och svor över att “cykelvägen” plötsligt mynnat ut i en äng med koblajjor). Jag är ändå imponerad att traktorstigen i hagen ens fanns i Google maps. För det var helt klart den enda markyta i närheten som kunde kallas väg.

Jag hade inget val annat än att börja låtsas att min hybrid var en mountain bike och efter två kohagar, tre grindar och fyra lador så kom jag till slut ut på en något större grusväg (ändå med grässträng i mitten) som så småningom ledde till en landsväg. Den jag hade tänkt köra från början.

Den sista vilsekörningen får jag dock stå för själv, åtminstone indirekt. GPS-tanten hade ätit upp nästan allt mitt batteri så jag swipade uppåt och stängde ner henne helt enkelt (ifall jag skulle behöva bli hämtad i en kohage). Utan navigering cyklade jag förbi min sista avfart med ungefär 4 km innan jag (vid det här laget jävligt varm, trött och mindre lycklig) upptäckte fadäsen. Det var bara att vända tillbaks och dö uppför den svinhärliga, långa nedförsbacken jag just toknjutit av.

Med bara 10 minuters marginal rullade jag in med ett tjut på gräsmattan, så jävla nöjd! Typ 7,5 mil senare och midsommarskålen fick jag ta i cykelbrallorna. GPS-tant till trots – jag älskade min midsommarcykling och ser redan fram emot nästa år!

Landskapet i Östergötland är verkligen en svensk sommaridyll. Vackra ekhagar, slingriga landsvägar, Göta Kanal, röda stugor och vackra herrgårdar vid vatten. Det är så mycket landetporr att ta in längs vägen, att även min vilsecykling blev till en njutning för ögonen (benen och kossorna var mer förvånade än hänförda).

Efter det följde en underbar midsommar by the book. Eller nej förresten, vi hade 30 grader och sol, vilket inte alls är by the book, det är ju spektakulärt snarare. Mångkamp, tårta, massor av bad och fina människor blev det. Vi avslutade med en natt och dag i Mormorsgruvan, men mer om det i ett annat inlägg.

Här är en liten Snapvlogg från strapatsen förresten! Tror jag måste döpa om min tradition till Midsommarkycklingen, för jag verkar inte kunna uttala cykling som andra människor, haha.

Och såklart några bilder från en förbaskat bra dag!