Mitt första år som egenföretagare

Just precis idag är det ett år sedan jag började jobba för mig själv. Det känns stort, att jag har klarat mig som egenföretagare i ett helt år. Jag är riktigt stolt över det!

Jag tänkte fira det med att träffa mina två härliga pirater ikväll – vi har massor att fira och babbla ikapp om – men jag tänkte också fira lite här genom att berätta lite om vad jag gjort och hur det gått. Jag skrev en del om livet som företagare när jag firade 8 månader också, det kan ni läsa om här. 

Det bästa med att vara egenföretagare

Jag måste säga att för mig, just nu, så är det min drömtillvaro och det är olika saker som jag uppskattar med det.

• Frihetskänslan. Den enskilt största anledningen till att jag tog steget. Den är navet i mitt välmående och känslan av att ha makt över mitt eget liv är oslagbar. Visst är jag styrd av scheman, krav och möten – någon betalar ju för min tid – men det är mitt val och jag kan välja bort det om jag inte skulle trivas med ett visst projekt eller uppdrag.

• Ekonomin. Jag har haft förmånen att ha ett halvtidsuppdrag under hela mitt första år och ekonomiskt så har jag det nästan som innan men jobbar bara hälften så mycket. Det blir skillnad att dra in pengarna till sig själv som konsult, snarare än till ett företag du är anställd hos.
• Balansen. Vilken vinst! Mitt liv hade inte fungerat länge till som det såg ut innan. Att bo i Norrköping och ha ett högpresterande heltidsjobb i Stockholm ger inte mycket tid till vänner, familj och vardagsliv och det blir ingenting kvar till en själv. Det skrev jag ofta om i min förra blogg och nu händer det nästan aldrig. Upplägget just nu är att jag som regel  är 2 dagar/vecka på plats i Stockholm, och jobbar en halvdag hemifrån. Resterande 2,5 dagar är jag alltså ledig. I praktiken blir det så att jag jobbar varje dag under mina hemmadagar, om än inte fulla dagar. Det ger mig oavsett mer luft i schemat, tid att koppla av, göra sånt jag vill, som att umgås, pyssla med foto och kompetensutveckling och att blogga såklart. Framförallt så kör jag inte slut på mig själv varje vecka, tvärtom kan jag till och med bli uttråkad ibland, vilket aldrig hände förut!
• Äventyret! Det är spännande att vara egen! Att bygga sin verksamhet (i det här fallet utgörs den ju av mig) och fundera på hur den/jag kan bli bättre, utvecklas åt olika håll och vad som kan vara nästa steg. Det är en kick att inse att jag inte bara får utan bör investera i mig själv, för jag är ju “produkten” som ska leverera mitt allra bästa.

Det svåra med att vara egenföretagare

Det var väl ingen som trodde att det bara är en dans på rosor att stå på egna ben, eller hur? Och det är det ju inte! Det har sina snåriga snår och gropiga gropar, det ska jag inte sticka under stol med.

• Ekonomin. Japp, den punkten är med här också! För självklart är det så att det inte är okomplicerat. Det finns alltid en oro besläktad med egenföretagandet och den består ju i att absolut ingen annan än du själv ser efter ditt hus. Jag måste dra in mina pengar helt på egen hand och kan/gör jag inte det så kommer ingenting in helt enkelt. Sparande och pension och sånt får nästan bli ett eget inlägg, men att hitta rätt där är nog min viktigaste to-do just nu.
• Försäljningen. Ett aber som egenföretagande konsult är att när du har kunder så har du inte tid att sälja dig själv. Och du kan inte bemanna det du eventuellt lyckas sälja ändå. det är ju svårt att sälja alltför långt framåt så att säga. “Jovisst, jag kan göra det här om ett halvår” är ju troligen en dealbreaker. Men det är ju viktigt att ändå hålla kontakterna vid liv och se till att ha kvar relationer, även om du inte kan ta några uppdrag. Men det här tycker jag också är svårt. Jag själv tycker att det allra roligaste är just relationer och det är väldigt sällan jag kontaktar eller träffar någon för att jag vill sälja – jag träffar dem för att jag vill veta hur de har det och vad de gör och hur de mår och jag tycker nästan det är jobbigt att ens prata om business med mina närmre kontakter. Vilket såklart kanske är dumt när den enda säljkraften i bolaget är du själv :). Jag har funderat på det där och jag har hittat min lösning: att gå med i aktiva frilansnätverk, som kan hjälpa mig hitta uppdrag. Återkommer om det!
• Administrationen. Jag skrev om den för 4 månader sen och den är kvar på listan… Göran hjälper mig med momsdeklaration och bokföring men jag måste ju fakturera (det funkar inte att lägga ut, har testat) och lämna in kvitton från alla möjliga kanaler (varje månad rotar jag efter digitala kvitton på 3-5 olika mejladresser. Skitjobbigt!). Det funkar men det är såååå tråkigt.
• Inspirationen. För det mesta hittar jag inspiration bara i det faktum att jag driver mitt eget företag och hjälper min alldeles egna kund. Men ibland blir det så ensamt och jag saknar att jobba i ett litet kreativt team. Att ha en kollega att bolla idéer med, någon som sparkar mig i baken under tröga dagar, någon att utveckla något tillsammans med och några att få input från. I min nuvarande roll är jag den ensamma “experten” och det är ju alltid utvecklande att ha fler omkring sig att lära av, lära och inspireras av/med. Jag har med flera olika personer pratat om att ha små frilansträffar där några med olika kompetenser träffas och hjälps åt att lösa varandras problem. Det vore fantastiskt tycker jag!

Oavsett vad som står på den svåra listan så har jag inte ångrat mig en endaste sekund. Jag är så otroligt glad att jag vågade och att jag fick en bra chans som jag hoppade på.
Jag tror att jag fått med de viktigaste reflektionerna här och jag hoppas att det kan inspirera någon som sitter i starta-eget tankar. Kanske ska jag till och med gå ner på djupet i någon fråga kring egenföretagande?
Hojta till i kommentarerna i så fall!