Lördagsäventyret – en show som slår Eurovision

I lördags var det nog många som satt bänkade framför Eurovision. Jag kollar ibland och tycker det är ett ganska kul spektakel, men i år hade jag faktiskt helt glömt bort det. Och tur var väl det, för jag bjöds på en oslagbar show istället.

Jag skulle egentligen softa efter en heldag på fjället, men jag kunde bara inte motstå det gyllene kvällsljuset utanför ladan och bestämde mig för att kolla in solnedgången från lite nya platser häromkring. Jag och äventyrsbilen gav oss ut strax efter klockan sju på lördagkvällen för att utforska.

Jag vet att jag mår bra när jag har lust till de där små vardagsäventyren. Att sätta mig i bilen eller dra på mig vandrarkängorna och ta helt nya vägar & stigar, utan annat att ta hänsyn till än ljuset, det är så förbannat härligt. Bara utforska och hänga med naturen & vägarna.

Jag började köra norrut, mot Idre till. Tänkte att jag skulle se om någon av de många vackra rastplatserna längs den vägen bjöd på bra solnedgångsvyer. Sträckan mellan Särna och Idre är väldigt vacker på sina ställen, särskilt där Österdalälven forsar alldeles nära vägen.

När jag såg den där väggen av moln så ändrade jag mig och i stället för att åka norrut så vände jag tillbaks mot Särna och åkte upp mot Mickeltemplet. Där finns en skidbacke, längdspår och så den hoppbacke som syns på höjden bakom Särna på många av mina bilder över sjön. Jag tänkte att jag skulle komma upp högt för att få så mycket kvällssol som möjligt. Och tänk, det fick jag också!

Halv elva var jag hemma i ladan igen och det blev inte mycket tid framför brasan innan jag stöp i säng. Men jag kan inte påstå att jag ångrar beslutet att byta Eurovision mot solnedgång. Inte alls faktiskt!