Hälsoprojektet

Nu tänkte jag klappa mig själv på axeln faktiskt. Jag har nästan alltid varit otroligt mycket bättre på att kritisera mig än på det omvända så jag tänker att jag har en rätt stor buffert på Jante-kontot ändå.

Det har blivit 2 löppass i helgen, ett lätt och glatt och så gårdagens tyngre, som liksom inte lättade mot slutet heller. Jag känner mig lite hängig idag så jag bestämde mig för att ta en riktigt lång kraftpromenad (visst låter det roligt på svenska, och inte alls lika coolt?).

På vägen lyssnade jag på Hjärnkoll på vikten, en bok som tar upp matvanor och kost ur ett perspektiv som blandar hjärnforskning, beteendevetenskap och samhällskritik. Jag har bestämt mig för att släppa vikt och sånt efter att ha ägnat nästan ett helt liv åt att bry mig alldeles för mycket om det.

Det innebär dock inte att jag ska släppa all kontroll över vad jag stoppar i mig, för vikten är ändå viktig som en hälsoindikator.  Dessutom är jag övertygad om att kosten har en jättestor del av måendet och min trötthet på sistone irriterar mig.

Därför vill jag bli bättre på kost helt enkelt. Vad är det jag omedvetet stoppar i mig som inte är bra för mig? Varför har jag vuxit ur en del kläder bara sen i höstas? Något fel gör jag ju.

Två timmar och 1,3 mil senare hade jag fått många nya insikter, repeterat gammal kunskap och inte minst – jag hade vandrat runt i en helt ljuvlig försommargrönska, skog med barrstig och en hel väldoftande armé av storblommande Rhododendron.

Det var en bra dag idag, som avrundning på en riktigt bra helg. Klapp på axeln, Katten.