Tågtiden är en rätt så skön mellantid. Sån där tid som nästan känns gratis, för jag kan inte göra så mycket mer med den annat än att fundera, läsa, skriva, sova eller jobba. Den är ostörd och kravlös på något sätt. Även om pendlingen i sig kan slita och tära så är själva tågtiden en lucka jag kan sakna de andra dagarna.
Överlag tycker jag om att vara på resande fot. Kanske inte så mycket att flyga, men att åka bil eller tåg är härligt. Att packa förströelser för resan, fixa i ordning med fika och se till att ha allt på plats. Att ha tid att lyssna, läsa, sjunga (i bil då) eller prata. Se landskap skifta utanför fönstret, fundera över vem som byggde den där gamla ladan en gång i tiden eller vem som just gått upp och tänt lampan i det där köket. Jag blir ofta lite vemodig och nostalgisk av det. Det ligger något i SJ:s gamla slogan om “den inre resan” ändå.
För mig är det viktigt med de här mentala vattenhålen, p väg bort är det tankning innan jag drabbas av Centralens folkmassor och för att ställa om till jobbmode. På vägen hem är det omställning från jobb och resa till hemmaliv i stället. Som en fin liten brygga mellan olika lägen.
Har du någon gratistid i din vardag? Vad tycker du bäst om att göra med den?
[:]
5 comments
När jag åker tåg och är fast där i sätet, det är typ enda gången jag kan koncentrera mig fullt ut och vara riktigt effektiv i skrivande och på datorn. :p
Visst är det grymt! Bäst är ju egentligen när det inte finns wifi (intercity-tågen) men det funkar liksom ändå på nåt sätt.
Precis det du skriver är så jag kan känna med resor. Tåg är alltid bra, rogivande och mysigt! Restid är ofta gratistid…tid för tankar, reflektion och läsa.
Ja! Det är resan som är mödan värd…:)
cool bild!!!